Hur SMS blev det mest effektiva sättet att kommunicera

1980-talet stod för flertalet uppfinningar som skulle komma att revolutionera hur vi kommunicerar med varandra. Några av uppfinningarna var; den första PC:n med ett grafiskt gränssnitt utvecklat av IBM, den första bärbara datorn av Adam Osborne och mot mitten av decenniet kom Short Message Service (SMS). 1982 formades gruppen CEPT Group GSM vars syfte var att skapa en gemensam teknik för mobila telefonisystem i Europa. 1984 stod tekniken redo att se ljuset. Bakom tekniken stod i synnerhet tysken Friedhelm Hillebrand och fransmannen Bernard Ghillebaert, båda två aktiva i det fransk-tyska kooperativet Global System for Mobile Communications (GSM).

Vissa menar att SMS-tekniken ursprungligen uppfanns av finska studenter som diskuterade möjligheten att kunna kommunicera med text mellan olika mobilstationer. Att SMS skulle bli en standardiserad teknik för global mobil kommunikation uppges dock inte ha funnits med i tankarna då. 2009 ägde, enligt författarna till boken Short Message Service (2010), ett möte rum mellan de yttrade grundarna till SMS för att diskutera ursprunget till tjänsten. Några av deltagarna var utvecklarna Friedhelm Hillebrand, Matti Makkonen, Finn Trosby och Thomas Beijer. Mötet resulterade i att de finska utvecklarnas avsikt var att skapa ett system för att hantera meddelanden likt E-mail. Något som GSM slutligen förverkligade.

Bakom GSM stod European Telecommunications Standards Institute (ETSI), en europeisk oberoende ideell organisation med fokus på att stödja utveckling inom information och kommunikation. Idag samarbetar organisationen med flertalet associerade länder världen över, däribland USA, Kanada, Brasilien, Kina, Indien och Sydafrika. Eftersom det nya mobila kommunikationssystemet var tänkt att användas globalt genom 900 MHz-frekvensbandet (som används än idag för 3G och 4G i Sverige), var det viktigt att länder samarbetade för att grundläggande funktioner skulle kunna bli standardiserade. Det skulle till exempel inte gå att skicka ett SMS om mottagaren har ett SIM-kort som inte fungerar i samma nätverksterminal. GSM:s uppgift var därmed att enas om vilka funktioner som skulle standardiseras i det mobila kommunikationssystemet.

Avsikten med SMS var till en början att mottagare skulle kunna bli informerade om meddelanden de mottagit i sin röstbrevlåda. Det skulle dock dröja ända till 1992 innan det första SMS:et kunde skickas.

”Merry Christmas”

Så löd det första SMS:et som skickades från Neil Papworth till Richard Jarvis. Vid tidpunkten arbetade Papworth för IT-företaget Sema Group, vars kund var telekombolaget Vodafone där Jarvis jobbade. Det historiska första SMS:et skickades dock inte mellan två telefoner, utan mellan en dator och en telefon. Eftersom tekniken ännu inte var färdigutvecklad kunde Jarvis dock inte svara på meddelandet från Papworth. Det dröjde ytterligare ett år innan SMS blev kommersiellt gångbart och detta var tack vare utvecklare från Finland.

Varför blev SMS så populärt?

Året 1994 blev finska företaget Nokia den första leverantören av mobila telefoner som både kunde skicka och ta emot SMS. Året därpå utvecklade Neil Cliff Kushler ”Text på 9 tangenter” (T9). T9 innebar att mobiltelefonerna nu kunde förutspå ord från bokstäver och siffror genom ett tangenttryck. På så sätt blev det enklare att skriva meningar och skicka meddelanden. 1997 introducerade Nokia QWERTY-skrivbordet, vilket gjorde det ännu enklare att skriva meddelanden på mobiltelefoner. Samtidigt var roaming nu tillgängligt internationellt och alla nyare mobiltelefoner var därmed kapabla att skicka och ta emot SMS. SMS var ett smidigt sätt skicka meddelanden till varandra och detta ledde till att allt yngre användare började få upp ögonen för tjänsten. SMS-användningen ökade kraftigt till följd av detta.

Även nätverksoperatörer såg möjligheterna med SMS. Författarna till boken Short Message Service (2010) menar att SMS, precis som Telex, blev väldigt uppskattat av nätverksoperatörer på grund av dess lönsamhet. När GSM definierade standarden för SMS var det med baktanken att nätverksoperatörer inte skulle få ensamrätt på SMS eftersom det skulle hindra möjligheterna för tjänsten att vidareutvecklas. Under slutet av 1990-talet studerade därför telekombolagen noggrant utvecklingen av SMS och även företag utanför Telecom-branschen började se möjligheter med att enklare kunna nå sina kunder med SMS.

1999 kom SMS-kortkoder in på marknaden vilket tillät företag att skicka bulk-SMS med fem- eller sexsiffriga nummer. Eftersom numren var kortare gick det snabbare att skicka SMS till en större grupp mottagare och det blev också lättare för konsumenter att skilja mellan nummer från företag och från privatpersoner. Du kan läsa mer om hur du kan interagera med dina kunder genom personliga kortkoder här.

I slutet på 1990-talet hade SMS ännu långt ifrån nått sin fulla potential, och det har tjänsten ännu inte gjort, det fanns nämligen begränsningar med hur mycket text som kunde skickas.

160 tecken

Eftersom SMS-tekniken ursprungligen var tänkt att överföra meddelanden över redan existerande signalvägar i telefonisystemet, begränsades längden på meddelandet. I och med att signalvägarna har en begränsad genomströmning var det inte möjligt att överföra mer än 160 tecken. Teckengränsen gäller för meddelanden som är kodade med GSM-7-teckenuppsättningen. Om meddelandet inte är kodat med GSM-7 är begränsningen 70 tecken. Gränsen på 160 tecken kvarstår än idag och begränsningen kom också att lägga grunden för Twitters begränsning på 140 tecken när användare skriver ett inlägg.

Ytterligare en begränsning som SMS hade till en början var lagring. De tidiga SIM-korten kunde först endast ta emot 5–10 SMS innan mottagaren behövde radera SMS för att ha plats för nya. SIM-korten kunde då lagra mellan 32 KB och 128 KB. Med tiden har utrymmet för minneslagring ökat och idag lagras datan i mobilens eget lagringsminne eller i ett lagringsmoln. En Iphone 13 som säljs idag har 128 GB lagringsminne som standard.

SMS eller textmeddelande?

Termen textmeddelande eller förkortat text härstammar från 1970-talet då kommunikation i textform främst skedde med hjälp av verktyg som Telex, Teletex och Telefax. Telefax var också den verksamhet som LEKAB började med 1996 när SMS ännu var ett litet embryo i ett större sammanhang. När sedan SMS fick spridning under mitten av 1990-talet började termerna textmeddelande liksom SMS i folkmun tolkas som en förkortning till Short Message Service. Med andra ord kan termerna idag tolkas synonymt med varandra och skapa betydelsen av att skicka eller ta emot ett SMS.

E-mail till SMS

Redan på 1990-talet prövades lösningar för att kunna skicka meddelanden från E-mail till SMS och likaså SMS till E-mail och SMS till fax. SMS till fax slog aldrig igenom kommersiellt, men däremot hade E-mail till SMS större framgångar. På 1990-talet var däremot processen betydligt mer komplicerad än vad den är idag. För det första behövde det namnbaserade E-mail omvandlas till det nummerbaserade adressystemet som SMS är baserat i, något som idag görs enkelt med en API/Gateway. Eftersom SMS endast kan ta emot 160 tecken, medan E-mail inte har någon begränsning vad gäller tecken, behövde också ett system för att omvandla längre meddelanden utvecklas. Idag kan du enkelt med hjälp av en molntjänst omvandla E-mail till SMS eller vice versa och skicka meddelanden till adresslistor, grupper och liknande.

Multimedia Message Service (MMS)

Början av 2000-talet gav oss inte bara 3G-nätet, utan också möjligheten att skicka bilder, video och emojis till varandra med mobilen. Den nya tekniken utvecklades av 3rd Generation Partnership Project (3GPP) och Wireless Application Protocol (WAP) mellan 1999–2002 och fick namnet MMS. Till en början gick det dock trögt att implementera tekniken på marknaden, vilket till stor del berodde på att mobiloperatörer samarbetade internationellt för att MMS skulle bli säkrare än SMS.

MMS har dock ett par utmaningar jämfört med SMS. Först och främst är användaren tvungen att vara uppkopplad till internet för att kunna skicka och ta emot ett MMS. Sedan kan innehållet och utseendet i respektive mobiltelefon skilja sig från varandra, vilket gör att mottagaren i vissa fall inte kan ta emot exakt samma innehåll som sändaren ursprungligen skickat. Läs mer om hur du kan personalisera utskick till dina kunder.

SMS-kortkoder i American Idol

Året därpå, 2003, kunde man med hjälp av SMS-kortkoder för första gången rösta på sina idoler i TV-rutan. Det amerikanska tv-programmet American Idol var först ut med att implementera SMS som ett sätt att rösta för att utse en vinnare av tävlingen.

Den nya eran – smarta mobiltelefoner

2007 gick utvecklingen i rask takt framåt när Apple introducerade den första smarta mobiltelefonen – Iphone. Knapparna på Iphone-mobiltelefonen var nu borta och i stället var skrivbordet virtuellt. Med de nya smarta mobiltelefonerna började nya applikationer, så kallade appar, skapas för att ge användaren en utökad upplevelse i mobilen. Internet började därför spela en större roll för mobilanvändare – vilket också ledde till en högre abonnemangskostnad för de flesta hushåll. 2007 skickades för första gången fler SMS per månad än telefonsamtal ringdes.

Samma år började tekniken för Rich Communication Service (RCS) utvecklas och 2008 blev RCS officiellt en del av GSM för att utvecklas till att bli den nya standarden för textmeddelanden. Sedan skulle det dröja över ett decennium innan tekniken slutligen kunde implementeras på marknaden. Med RCS kan sändaren skicka rikare SMS-innehåll med en appliknande upplevelse för mottagaren.

Skicka textmeddelanden via appar

Appen WhatsApp skapades 2009 och var först inte tänkt att vara en meddelandeapplikation, utan en tjänst för att se aktivitetsstatus för kontakter i mobilens adressbok. När Apple introducerade notiser i operativsystemet IOS, såg grundarna av WhatsApp möjligheten att utveckla appen vidare och låta användare kunna skicka SMS-liknande meddelanden till varandra i mobilen. WhatsApp skulle sedan bli en i raden av Over-The-Top-kanaler (OTT-kanaler).

Apple lanserar iMessage

2011 lanseras en ny version av Messages-appen på Iphone under namnet iMessage. Med iMessage kan alla användare som har en Iphone skicka säkrare krypterade meddelanden över wifi eller mobilnät till varandra. iMessage gav också användare möjlighet att bland annat se lästa kvitton, skicka gruppmeddelanden och filer. Meddelanden som skickas till mottagare som inte har en Iphone, exempelvis en Android, omvandlas däremot till SMS eller MMS. Samma år lanserar Facebook sin egen OTT-kanal Facebook Messenger.

2013 etablerar sig fler och fler OTT-kanaler på marknaden och följaktligen minskar antalet SMS som skickas från person till person (P2P).

Google satsar på RCS

Jibe Mobile hade fram tills nu drivit på utvecklingen av RCS. 2015 börjar även Google se potential i den nya tekniken och köper därför upp Jibe Mobile. 2016 lanserar GSMA en ny version av RCS, RCS Universal Profile 1.0, som ger användare möjlighet att skicka gruppchatt-meddelanden, röstmeddelanden, filer och dela videor. Samma år ökar också kommunikation från applikation-till-person (A2P) och person-till-applikation (P2A).

Till följd av den nya RCS-uppdateringen, väljer Google att under 2018 omprofilera standardappen Messages i Android-mobiltelefoner. Med den nya funktionen Chat kan användare använda RCS-teknik för att skicka meddelanden, men funktionen är ännu endast tillgänglig i ett fåtal länder. 2019 blir Storbritannien och Frankrike först ut med att kunna använda RCS och mot slutet av året introduceras även tekniken i USA.

2019 lanseras också den senaste uppdateringen av RCS – RCS Universal Profile 2.4. Denna version inkluderar funktionen att på ett sömlöst sätt integrera webbläsare i chattformat. Sedan 2019 har RCS fortsatt att tillgängliggöras i fler och fler länder. Det finns dock en del hinder på vägen som RCS behöver ta sig förbi innan tekniken kan bli tillgänglig globalt. Ett hinder är att Google och Apple inte har lyckats enas om att gå en gemensam väg kring RCS-tekniken, vilket sätter käppar i hjulet eftersom IOS-användare inte kan ta emot RCS-meddelanden från Android-användare och vice versa. Läs mer om hur du kan använda RCS-tekniken för att konvertera och skapa en dialog med dina kunder på helt nya sätt.

Framtiden för meddelandetjänster?

SMS som meddelandetjänst växer än idag, men utmanas hela tiden av gamla som nya OTT-kanaler, såsom WhatsApp, Viber och WeChat KakaoTalk, Telegram, Facebook Messenger, line, imo mfl. Idag är användningen av dessa kanaler vida spritt geografiskt. Facebook (WhatsApp & Messenger) och Apple (iMessage) dominerar till exempel marknaden i västvärlden, medan Viber används mest frekvent av användare i Östeuropa. I Östasien är det KakaoTalk, WeChat och Line som dominerar marknaden.

Meddelanden som skickas från applikation-till-person (A2P) kommer med största sannolikhet att fortsätta öka. De vanligaste användningsområdena inkluderar:

• SMS-marknadsföring och kampanjer
• SMS-bekräftelser och påminnelser
• 2-faktorautentisering
• Bemanning
• Larm och incidenter
• Leveransnotiser och click & collect

För att kunna skicka meddelanden oavsett kanal kan en Gateway och API-integration till ett befintligt system eller en kommunikationsplattform behöva användas.

OM LEKAB
LEKAB effektiviserar och automatiserar mobil kommunikation och affärsprocesser. Vi hjälper dagligen företag, myndigheter och regioner att snabbt och säkert nå ut till sina mottagare med viktiga meddelanden i mobilen oavsett kanal. Är du intresserad av våra tjänster och applikationer eller vill fråga oss om råd? Kontakta oss!